LSS och personlig assistans

21 Nov

Om LSS och insatsen personlig assistans finns det mycket berätta. I denna text kommer du kunna läsa mer om dessa bägge områden. Förhoppningsvis får du på så vis en ökad kunskap i detta viktiga och nödvändiga ämne.

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) kallas till vardags för LSS. LSS är en så kallad rättighetslag, och ingen ramlag som till exempel Socialtjänstlagen (SoL). Med det menas att Socialtjänstlagen inte reglerar rättigheter för individen utan beskriver snarare vilka skyldigheterna som kommunerna har. Dessutom beskrivs i SoL att individen ska uppnå en skälig levnadsnivå, medan det i LSS står att individen ska uppnå goda levnadsvillkor. Det i sig anses vara bättre för individen och dess livssituation.

Man brukar säga att LSS är ett komplement till andra lagar, och innebär således inte heller någon form av inskränkning i de rättigheter som andra lagar kan ge. Dessutom är insatser i LSS avgiftsfria medan det kan förekomma avgifter för insatser enligt Socialtjänstlagen.

Målet med LSS är att individen ska få möjlighet till att leva som andra människor. LSS ska genom sina goda levnadsvillkor, kunna garantera individer som har både omfattande och varaktiga (bestående) funktionshinder i någon form att de kan uppnå goda levnadsvillkor. Individen ska även få den hjälp de behöver i sitt dagliga liv men också att de har en delaktighet i den service och stöd som de får och därmed kan påverka sitt liv och situation.

LSS riktar sig till personer under 65 år och som tillhör en av tre personkretsar:

  1. Person med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
  2. Person med ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder som beror på en hjärnskada i vuxen ålder och som i sin tur beror på antingen yttre våld eller en kroppslig sjukdom.
  3. Person med andra varaktiga och psykiska eller fysiska funktionshinder, där funktionshindret inte beror på normalt åldrande, och om funktionshindret är stort och innebär stora svårigheter i den dagliga livsföringen och individen är därmed i behov av stöd eller service på något sätt.

I LSS finns tio insatser som individen kan beviljas om de är i behov av det, och då ska även nämnas att det avser insatser utöver det som individen kan få genom andra lagar. De tio insatserna är följande:

  • Rådgivning eller stöd som kräver stora krav på särskild kunskap om funktionshindret.
  • Personlig assistent eller ekonomiskt stöd till sådan assistans.
  • Ledsagarservice.
  • Biträde av kontaktperson.
  • Avlösarservice i hemmet.
  • Korttidsvistelse utanför sitt eget hem.
  • Korttidstillsyn för skolungdomar över 12 år utan det egna hemmet och i anslutning till skoldag eller lov.
  • Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar.
  • Boende med särskild service eller anpassad bostad för vuxna.
  • Daglig verksamhet för individer i yrkesverksam ålder, som saknar förvärvsarbete samt inte genomgår en utbildning.

Personlig assistans är en insats i LSS

Precis som nämnts ovan, är personlig assistans den andra insatsen i LSS som en individ kan beviljas vid behov. Det är ett personligt utformat stöd som utförs av anställda personliga assistenter.

För att beviljas denna insats måste man vara i stort behov av hjälp med vissa saker. Dessa är sådant som man kallar för grundläggande behov, som till exempel hjälp kring måltider, av- och påklädning samt hjälp med att kunna kommunicera med andra människor. Har individen behov av personlig assistans med dessa grundläggande behov, kan denne också få hjälp för andra behov som till exempel fritidsaktiviteter.

Här finns bra information för den som är intresserad av studier vilka rör assistans https://www.assistansförmedling.se/.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *